5 Juni Sillbullar med korintsås

Har sett sillbullar i affären några gånger.. men har inte kommit mig för att köpa dom. Men nu slog jag till.. trots att det är lite fusk att köpa färdiga produkter. Frågade han i charken hur man ska äta dom..och då sa han med potatis och korintsås men att han inte tycker att det är gott. Blev lite skeptisk redan där, men smaken är ju som baken, så gav dom en chans ändå..

Jag är inte särskillt kräsmagad..äter faktiskt det mesta..men dom här..usch alltså. Fy dom var inte ett dugg goda..tog två tuggor sen åkte resten i soporna. Dom sillbullarna som var kvar i förpackningen skar jag i små bitar och gav till katterna! Dom tyckte i och för sig att dom var goda, haha.

Visst hade det kanske varit bättre om jag hade gjort hemmagjorda..men orkar inte ge dom en till chans.
Nu kan jag i alla fall säga att jag har provat sillbullar!

Dom får hamna under äckel-veckan med dom andra äckliga maträtterna!

19 April Bruna Bönor och stekt fläsk

Sista rätten som jag hade kvar på mitt lilla projekt äckel-veckan... har verkligen dragit mig för att prova bruna bönor..uuuuhhh.. har inga trevliga minnen av bruna bönor sen lågstadiet. Det inte bara smakade äckligt, det luktade äckligt och såg äckligt ut.
Men nu var det dax.. kändes inte ett dugg kul när jag satt på bussen hem från skolan och kände mig jättehungrig. Det fick mig inte direkt att se fram emot vad som väntade på dagens meny.. Började till och med fantisera om hur jag skulle ta en tugga för att smaka, sen laga nåt annat smarrigt istället..

Hade varit extra ambitiös och förberett bönorna.Ska det va, så ska det va ordentligt, så köpte ingen färdig korv, utan gjorde från scratch. La bönorna i vattenbad igår kväll, och i morse fick dom stå och puttra på spisen i ca 1½ timme. Så egentligen var jag väl förberedd på vad jag hade att vänta till middag...uhhh.. att jag ens utsätter mig själv för att laga äcklig mat till mig själv. Det kan ju ifrågasättas egentligen. Men samtidigt lite kul att prova. Har ju inte ätit bruna bönor på säkert 15 år, så jag hade ju hopp om att mina smaklökar ändrats.

Och hör och häpna, det var inte så vidrigt som jag hade föreställt mig att det skulle vara! Jag blev inte överförtjust heller, verkligen inte. Men det var ju inte i närheten av dom rysningar jag fick sist jag åt bruna bönor. Så jag åt faktiskt upp hela portionen. Det gick bra ihop med ägget och baconen.
Men jag kommer garanterat inte göra bruna bönor igen på många år.

Men jag ger mig själv lite extra credit för att jag faktiskt vågade. Och nu behöver jag inte längre säga att jag hatar bruna bönor, men kanske att det är lite mindre gott.. utan överdrift.

18 December Grisfötter

Har jag bestämt mig för att prova så har jag. Och finns ju många som gillar grisfötter, så det kan ju inte var allt för hemskt om det till och med är en gammal klassiker på julbordet...

Så det var bara att stoppa ner fötterna i en kastrull och börja.. Men sen när dom kokat i 1½ timme, så skulle man fiska upp dom och skära bort svål och ben. Men där tog det nästa stopp för mig. Det var ju bara svål och ben?! Jag hittade knappt något kött. Fick ringa min styvmor och fråga henne vad det är man ska äta egentligen? Men det var tydligen bara att leta efter något kött att skrapa ihop. Det blev ungefär två matskedar kött totalt.
På bilden som hör till receptet är det en full sockerkacksform, då undrar jag hur många grisfötter dom egentligen har använt.. Hur som helst, därför blev det bara denna lilla formen med grisfötter. Men det räcker gott och väl för mig.

Extremt mycket jobb för ingen mat, men nu kan jag i alla fall säga att jag har provat.
Och hur va smaken då? Slemmigt och väldigt salt. Verkligen ingen hit.


5 delar grisfötter i halvor
1 gul lök
1 morot
3 st lagerblad
1½ msk salt
1½ liter vatten
½ tsk kryddpepparkorn
1 tsk vitpepparkorn

Börja med att koka upp vattnet med grisfötterna. Skumma av. Häll sedan i resten av ingredienserna, låt koka i 1½-2 timmar. Ta upp grisfötterna, skär bort svål och ben, lägg i en form, täck med kokspad. Servera kalla.

30 November Svartsoppa

Frågade efter gåsblod när jag var på saluhallen, men dom hade inte det. Däremot hade som burkar med färdig svartsoppa. Så jag fuskade lite och köpte en.
Egentligen ska man ha innankråset från gåsen till soppan, men jag visste inte riktigt var jag skulle få tag på det.. och när jag sökte på olika recept så läste jag att man kunde ha leverkorv till istället om man vill.
Så, så blev det. Smaken då? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det var inte äckligt, och jag blev inte heller direkt äcklad av tanken på att det var blod.. Men det var ändå inte gott heller.
Fast det smakade lite som varm glögg på något vis. Men bara lite.
Jag åt upp ungefär hälften, sen tog jag fram en matlåda från frysen.

21 November Kokt Svintunga

Sådär ja, nu har svintungan, eller gristungan om man hellre vill säga det, legat i saltlag i min kyl i 5 dagar.. har inte direkt längtat, snarare känt lite avsmak och förskräkelse varje gång jag sett den.. Speciellt på morgonen när man är nyvaken och ska göra sig en god macka till frukost, och så möts man av den där.. uuuhh..
Lika äckligt såg det ut när den låg i vattnet och kokade.. men värst var nog när jag skulle ta bort skinnet. Alltså, usch.
Den ser ju verkligen ut som en människotunga fast större.

Hur som helst, lyckades skära bort skinnet efter lite pillrande. Sen var det bara potatismos och lite gröna oliver till.

Och nu ska ni få höra.
Det var ju riktigt gott! Salt gott. Smakade ungefär som julskinkan fast lite saltare.
Så jag tog fram senapen och provade ha det till - precis som till julskinkan, och det passade perfekt.
Är faktiskt lite förvånad själv över att det var så gott. Trodde att det skulle vara äckligt, och det såg ju så äkligt ut.. Skenet bedrar. Men egentligen, det är ju kött det med.

Saltlag(för att rimma):
1 dl vatten
1 dl salt
1 msk socker
½ tsk salpeter

koka upp vattnet, rör ner salt, socker och salpeter. Låt svalna. Lägg sen i tungan och låt stå kallt i 4-5 dagar.

Kokt svintunga:
1 rimmad tunga
1 gul lök, hackad i stora bitar
8 st svartpepparkorn
2 st lagerblad
vatten

Lägg alla ingredienserna i en kastrull, låt koka i ca 1 timme. Skär sedan av skinnet på tungan. (när den fortfarande är varm). Servera med potatismos och gröna oliver till. + senap om du känner för det!

15 November Lapskojs

Länge sedan jag höll på med mitt projekt äckel-veckan. Men lapskojs hör verkligen till den kategorin, jag minns verkligen hur det var när dom serverade det i skolan. Jag fick rysningar av lukten och av att bara titta på det. Så dom dagarna var det mjölk och knäckebröd som gällde för mig!

Men nu är ju det ca 15 år sen som jag åt lapskojs, så man kan ju faktiskt ändra sig.

Och denna lapskojsen var ju hemmagjord, av mig själv.

...och visst var det gott.. eller mer okej. Det gav inga rysningar, och smakade bra. Men jag tycker att det känns lite som barnmat. En röra i en stor klick på tallriken. Färdig tuggad mat, nej tack.

Jag gillar riktiga köttbitar och tuggmotstånd.

Men nu kan jag säga att jag har gjort egen lapskojs, och helt utan salta bitens hjälp!

ca 2 port.

ca 500 g högrev

1 gul lök, skalad och hackad i stora bitar

5 svartpepparkorn

2 lagerblad

ca 1 liter vatten

5 potatisar

smör och salt att smaka av med.

Koka upp vattnet och köttet i en kastrull, skumma av. Tillsätt löken, pepparn och lagerbladen och låt koka i ca 1 timme. Skala sen potatisen och skär den i tärningar och lägg i grytan. Koka tills potatisen är mjuk. Häll av vattnet, men spara det.

Lägg potatisen och köttet i matberedaren och mixa. Späd med lite av vätskan. Smaka av med smör och salt.

Servera med rödbetor till!

16 Juni Bräckkorv

Sista grejen från äckel-veckan, tills vidare i alla fall.

För det första tyckte jag att denna korven såg ut som en lång snopp på tallriken, sen kan du ju tycka vad du vill. Sen var den grå och skum innan man stekte den. Och konsistensen var inte direkt som någon vanlig korv, skulle nog säga att denna dolme-korven smakade lite som isterband. Men isterband är godare.

Borde egentligen ha gjort iordning dillstuvad potatis, men orkade inte vara ambitiös, när jag märkte att korven inte ens var något i min smak. Men jag hade i alla fall rödbetor till.

Kul att prova något som verkar vara av gammal husmanskost, men tyvärr så kommer jag inte återinföra den..inte i mitt kök i alla fall.

13 Juni Salta Biten

Det var ett tag sen jag hade äckel-veckan, test veckan.

Men konserven med Salta biten blev stående i skafferiet i väntan på att testas. Kändes ju inte så lockande att göra iordning den till middag... så den blev inte direkt prioriterad. Men nu var det dax.

Först och främst känns det lite halv snuskigt att det är konserverat kött, sen möttes man av lukten. Luktade precis som kattmat. (Visserligen är ju kattmat också konserverat kött) Sen ser det inte heller så smaskigt ut.

Stekte några kokta potatisar jag hade över som jag hade till. Och jag kan ärligt säga att smakupplevelsen var inte heller någon wow känsla.

Jag ratade inte köttet helt och hållet, det gick ju att äta. Skulle nog säga duger-i-krig kategorin skulle passa på denna konserven. Så med andra ord, jag äter ju hellre mat som man kan njuta av, så några fler Salta biten burkar blir det inte för min del.

23 maj fiskbullar

Hade nästan glömt bort min äckel-vecka.

Men jag har bestämt mig för att prova, så nu var det bara att ta tjuren vid hornet och göra nästa grej på listan.

Fiskbullar har jag vägrat äta sen min dagmamma, Marie, tvingade mig och min bror att äta upp allt. Sen dess har jag inte ens klarat av lukten av fiskbullar. Det bara vänder sig i magen på mig.

Och jag vet inte om jag tycker att man kan kalla det fisk. Är det verkligen fisk? ...det är nog lite vad som helst som är ner malt i dom där små paddiga gummi bullarna.

Jag fick ner några tuggor, utan att det var allt för hemskt. Men usch vilken konsistens! Det känns ju inte ens som fisk. Då äter jag mycket hellre fisk från disken, där man vet vad man stoppar i sig. Och där det inte känns som en mjuk studsboll i munnen.

13 maj pölsa

Pölsa hör också till äckel-veckan. Det ser så osmakligt ut när det ligger där i sin plast korv(ja, jag fuskade och köpte färdig). Pölsan minns jag även den från skoltiden, när man gick i lågstadiet och den läskiga mattanten la upp en klick på tallriken åt en. Det spelar upp sig i slomotion i mitt huvud, nästan som en skräckfilm. Sen hur pölsan slår ner mot tallriken med ett "klatsch" ljud. burr, det är så man ryser när man tänker på det. Speciellt hur man sen satt där och petade i sig maten och inte vågade gå och slänga något.

Har nog inte ätit pölsa sen dess, inte vad jag minns. Men har man sådana skräckupplevelser som barn, så kommer det sig naturligt skulle jag vilja påstå.
Hur som helst, stekte pölsan ihop med lite gullök, sen stekte jag även kokt potatis till. Och så måstet, rödbetor.

Och tji fick jag, för det var ju faktiskt ganska så gott. Hade inte en tanke på läskiga mattanter eller kalla kårar när jag åt min pölsa. Men jag måste nog ändå ge den lite kritik, för att det ligger som en grynig massa i en hög, det ser inte så inbjudande ut. Det känns lite som gris mat.
Men visst, det var ju gott. Jag kommer inte bli en stor konsument på pölsa i första taget, men om jag blir bjuden så kommer jag i alla fall inte tacka nej.

10 maj Crêpes

Jag gillar pannkakor, jag gillar svampstuvning och jag gillar ost. Men jag fattar inte riktigt kombinationen.

Påminner mig Joey i serien vänner, när Rachel råkade blanda ihop två recept och gjorde en efterrätt med sylt, ärtor, vispad grädde och kött. Joey åt med god aptit och tyckte inte det var något fel med det. "Jag gillar sylt, jag gillar ärtor, jag gillar grädde och jag gillar kött!!"

Men för min del funkar det inte riktigt. Pannkakor ska serveras med sylt. Och svampstuvning gör sig allra bäst på en rostad macka med smör.

9 maj sylta

En riktig pensionärs favorit, har knappt vågat titta på den på julbordet. Den ser så läbbig ut med gelén, speciellt runt om, där den format sig precis som den vågade kanten på plastburken.

Jag är ledsen, men det finns bara ett ord som beskriver syltan bäst; usch. Jag tog en tugga, sen åkte resten i soporna. Det dröjer nog 15 år till innan jag mumsar i mig sylta igen. Om ens det.

7 maj blodpudding

Här har vi den berömda blodpuddingen. Den gav mig kalla kårar när jag gick i skolan. Inte för att det är blod egentligen, utan mest för att den hade en sån ryslig lukt, konsistens och smak.
Men skam den som inte vågar prova, tänkte jag, och gjorde iordning den precis som man ska, med vitkål, bacon och lingonsylt. Och tack vare tillbehören, kan jag nog påstå att det var helt okej. Inte supersmarrigt, men jag fick ju inte några rysningar längre.
Men det är ju tur att jag har en kärlek mumsar i sig blodpudding, så han fick äta sig en måltid, och han fick mer än gärna ta med sig resterna till matlåda nästa dag. Jag blev bara glad över att bli av med den!
Tyvärr har jag nog inte blivit helt och hållet övertygad än, men det finns många blodpuddings-älskare där ute, så jag spar den till er.

6 maj stångkorv

Nu har jag tagit en paus i soppveckan, det blir lite långtråkigt annars. Men nu börjar vad jag ärligt skulle kunna kalla äckel-veckan. Eller prova på veckan?
För det finns ju massor med skumma grejer där nere på varuhyllorna, som man inte vågat köpa förut, för att det helt enkelt inte ser så inbjudande ut. Eller så har man provat det för massor med år sen och sedan dess inte velat äta det igen, som tex blodpudding. Har alltid sagt att jag inte gillar det. Men jag har ju egentligen inte ätit det på snart 15 år, så det kanske har ändrats sen dess?

Så på min inköpslista här i veckan stod det sådana härliga saker som; stångkorv, pölsa, blodpudding, sylta och bräckkorv. Det blev bara för mycket när jag såg bruna bönorna, så dom fick tappert vänta ett tag till.

Först ut blev i alla fall stångkorven.
Någon mystisk ganska så motbjudande grådassig korv, som bara pensionärer köper. Slog upp att den ska serveras med stekt potatis och ägg.
Försökte skiva stångkorven, men det gick inte så bra. Borde nog ha stekt den hel, för allt blev bara som en grynig massa i stekpannan. Men helt ärligt var det inte fy skam sen när jag smakade. Korven smakade som isterband ungefär. Och stekt ägg och potatis är ju alltid gott. Visserligen såg korv-massan inte så trevlig ut - nästan som att den redan hade ätits, om ni förstår vad jag menar.
Men då har man i alla fall provat stångkorv. För min del kommer den nog inte hamna på inköpslistan fler gånger, men jag kan nog inte påstå att det var äckligt heller.