Men jag har bestämt mig för att prova, så nu var det bara att ta tjuren vid hornet och göra nästa grej på listan.
Fiskbullar har jag vägrat äta sen min dagmamma, Marie, tvingade mig och min bror att äta upp allt. Sen dess har jag inte ens klarat av lukten av fiskbullar. Det bara vänder sig i magen på mig.
Och jag vet inte om jag tycker att man kan kalla det fisk. Är det verkligen fisk? ...det är nog lite vad som helst som är ner malt i dom där små paddiga gummi bullarna.
Jag fick ner några tuggor, utan att det var allt för hemskt. Men usch vilken konsistens! Det känns ju inte ens som fisk. Då äter jag mycket hellre fisk från disken, där man vet vad man stoppar i sig. Och där det inte känns som en mjuk studsboll i munnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar