14 april Råbiff

Kanske en skum början, men det var det som stod på menyn för idag.

Har aldrig någonsin ätit råbiff förut, inte vad jag kan minnas i alla fall.

Blev rekommenderad att prova det av en på jobbet... sen har jag hört mig för och det visade sig att flera jag känner tycker att Råbiff är smarrigt. Till och med min egen far verkar ha en viss kärlek för den där biffen.

Så jag inhandlade en fin bit rostas kött och kapris, särskillt för idag. Har inte ätit kapris sen mellanstadiet om jag inte minns fel. Kommer ihåg att min klasskompis kunde äta i mängder direkt från burken. Själv tyckte jag att det var äckligt, så har nog inte provat det sen dess om jag tänker efter. Så det var väl på tiden att ge kaprisen en come back.

Malde köttet i matberedaren, hade i vitlök, salt och peppar. Sen på med kaprisen och till sist den råa äggulan i mitten.

Vid första tuggan kändes det ok. Inte wow gott. Men ok. Inte så slemigt jag trodde det skulle vara. Kaprisen var ätbar, lite småsalt. Förstår vad min far menade när han sa att man måste ha kapris till, för det hade nog inte gått alls utan den. Tog ett par tuggor till, och det gick ner.

Men sen blev det bara för mycket. För enformigt och rått helt enkelt.

Kände mig mer och mer som en kanibal eller nåt. Eller som en dam jag pratade med sa om råbiff: "det där känns läskigt, det känns lite väl rått"

Hur som helst fick biffen sig en ärlig chans, kanske var det sällskapet av vänner och gott vin att dricka till som fattades.. för det är nog ingen vanlig lunchrätt tror jag i alla fall.